[Ent grauvgaard eh darn distri'ier re'thrift....]

Bortom skogens dystra skuggor
Avbelägen, kall och dunkel
Finnes en plats som stått i sekel
Obeträdd, i glömska fallen

Återkallad av mitt sinne
Likt en dröm av dimmor höljd
Dess mossbelupna portal står ännu
Höljd mot ett dunkelt himlavalv

Morgataria; här vilar jag, dock i frid
Morgataria; här kan ni finna min omärkta grav

Av feber förhärjad, blek som snö
Slumrar jag i fuktig bädd
Redd av mossa och vissna löv
I väntan på en dyster natt

Elden har falnat i solnedgången
Jag reser mig från min ensliga grift
I flämtande fackeksken jag vandrar
Mot det liv jag en gång ägt

Morgataria; här vilar jag, dock i frid
Morgataria; här kan ni finna min omärkta grav
Morgataria; månbelysta necropål
Morgataria; frostbeklädda själagård