En vrld och dess folk, i gldje leva
Frvirrade sma sjlar, i ljus de treva
Leende, men ack sa ofrstaende och svarg
Girighetens ansikte visar sitt sanna jag

Bind, sjlsliga vind, med bud on dd och ondligt slut
Som ett kallt tcke bredes dina vingar ut
Jord, de jord, sa utplanad, karg och dyster
Som pesten tog mnskligt liv dun u slukas pa din lyster

Jag ppnar min famn och vaggar dig till ro
Jag tar den sista flamman, det sista jordliga bo
Jag tar ljuset till mitt hjrta och slcker det
Jag tar era drmmar och ert hopp frsvinner i evighet

Angest och frtvivlan, djup i sjlen rista
Pa de som en gang burit ljusets gnista
Jord, de jord, du aldrig igen ett liv kommer att fa
Inga vgar, inget skymmer af hopp er kommer att na